En tripp till Västerås är mer eller mindre obligatorisk under sommaren. Då staden inte erbjuder så värst mycket action och morsan har en 24 tums burk tv (herregud) så är ett alternativ till förströelse att cykla runt och vara nostalgisk.
Min gamla högstadieskola, S:t Ilian. Rött tegel, precis som Brantan. Det var nästan så att tonerna av ”Welcome to the djungle” med Guns n Roses började spelas när jag rullade in på skolgården.
Vattentornet. Det är något speciellt med vattentorn, ett drömprojekt är faktiskt att åka runt i Sverige med syfte att fota de 100 häftigaste.
Varuhuset Sigma, en av Västerås alla mer eller mindre döende gallerior. Kallades i folkmun för Smegma. (Det kan hända att folkmun i det här sammanhanget begränsar sig till min egen umgängeskrets. Det kan även vara så att det var jag som myntade uttrycket.)
Just vid denna plats av Svartån skedde det en hel del badande sommaren 94, den där tokvarma sommaren då Sverige för en gångs skull inte var sämst när det gällde och knep VM-brons i fotboll.
Mitt absoluta favorit-foto ställe i Västerås, betong mot vatten.
Västerås domkyrka, fantastisk utsikt från tornet om man lyckas ta sig upp, dvs.
Fettokissen ute i naturen. Friheten med att vara ute firar fettokissen med att sitta på samma ställe i 30 min.
StaffanL 