Speed of sound!

Publicerat: 14 oktober, 2016 i Historia
Etiketter:,

Idag är det exakt 69 år sedan den amerikanska testpiloten Chuck Yeager blev den första människan att färdas snabbare än ljudet!

Innan Yeagers prestation blev verklighet rådde det tvivel om en farkost kunde färdas snabbare än ljudet. När ett flygplan närmar sig ljudets hastighet uppstår ett ökat luftmotstånd. Detta ökade motstånd var svårt att ta sig förbi innan jetmotorernas tid. Vissa spekulerade i att flygplanet skulle slitas i bitar när det passerade ljudvallen.

chuck-yeager-3

Så hur snabbt färdades då Yeager? Det är faktiskt inte en helt lätt fråga att ge ett exakt svar på eftersom ljudets hastighet skiljer sig beroende på lufttryck och temperatur. Exempelvis är ljudets hastighet vid 30 grader celsius 349,4 m/s medan det vid -10 grader ”bara” är 325,4 m/s. Chuck färdades i Mach 1.06 vilket alltså betyder 6% snabbare än ljudets hastighet (under de atmosfäriska förutsättningar som hans flygplan befann sig i).

Regelbundna läsare av denna blogg har antagligen noterat att inläggen kommer mer sällan nu än tidigare. Jag skyller detta på att jag arbetar 100% i Uppsala samtidigt som jag vidareutbildar mig i Stockholm. Tiden räcker helt enkelt inte till.

Annonser

Innan väckarklockan

Publicerat: 2 oktober, 2016 i Historia
Etiketter:

En klar majoritet av alla människor har alarmklockor som ringer på morgonen (och påminner oss om att sömnen är över och att det är dags att möta ytterligare en dag av jobb eller studier). Behovet av att vakna vid ett särskilt klockslag har nog funnits så länge som människan har levat.

Möjligheten att faktiskt skapa en klocka som både var pålitlig och tillräckligt billig att gemene man (och kvinna) hade råd med den tillgodosågs faktiskt inte förrän runt 1920-1930 talet. Så hur vaknade folk i tid i början av förra seklet?

Lösningen var lika enkel som tja…kanske inte genial…men något åt det hållet. Man betalade en person vars jobb var att knacka på sovrumsfönstret med den pinne. Hur dessa fönsterknackare lyckades vakna i tid förtäljer dock inte historien.

uploads-2016-8-29-knockeruppers_2

Jag borde träna mera…

Publicerat: 18 september, 2016 i Vetenskap
Etiketter:

…är en tanke som majoriteten antagligen har tänkt både en och flera gånger. Likt förbannat så sker det inte. Som tur har vetenskapen nu kommit med en förklaring till varför vi tenderar att slappa istället för att pumpa på gymmet.

Under 99,9% av människans historia har mat varit en bristvara. Att under dessa förhållanden gå ut och jogga för att bränna kalorier skulle vara kontraproduktivt och till och med livsfarligt. Den energireserv av fett som har funnits har således sparats tills när den verkligen har behövts som vid jakt eller flykt.

Idag behöver vi inte längre jaga för att få föda, vi har så mycket att stora delar av mänskligheten är tjockisar. Att korrigera en evolutionär fördel (som sparandet av energi har varit) ändras dock inte över en till två generationer. Så nästa gång du inte riktigt pallar att ta dig till gymmet kan du alltid skylla på dina förfäder.

5xn9v

Ofta när jag undervisat i studieteknik har jag känt mig som en försäljare av mirakelkurer: ”Vill du ägna mindre tid åt att plugga samtidigt som du lär dig mer?”. Det kanske låter för bra för att vara sant, men det fungerar faktist. (Disclaimer : Om du inte pluggar överhuvudtaget och blir förvånad över att du failar på prov så är det läge att förklara det faktumet som du redan borde känna till men av en eller annan anledning valt att ignorera. För att kunskapen skall fastna måste du bearbeta den. Att tro att lärdom kan nås utan inlärning är som att tro på att få lön utan att arbeta. Fin tanke. Verkligheten fungera dock inte så.)

maxresdefault

  1. Dela upp uppgiften i flera mindre delar. Att ta sig an stora och omfattande uppgifter kan tyckas vara som att bestiga världens högsta berg. Dela i stället upp arbetet i delmål. Då kan du lättare känna att du gör framsteg.
  2. Skriv ned det du har lärt dig. Störst effekt lär tydligen fås av att skriva med vanlig penna och papper. Det som sker när du skriver ned det du lärt dig är att det skapas en starkare koppling mellan kunskapen och minnet. Du kommer ihåg lättare. Till alla som säger ”jag behöver inte skriva ned, jag kommer ihåg ändå” har jag två ord. Överkammad flint.
  3. Öva. Som med det mesta i livet så blir du bättre ju mer du övar dig. För att bli bra på att använda studieteknik eller att spela tennis så måste du öva. Varje gång du tränar blir du lite bättre.
  4. Förklara för andra. För att framgångsrikt kunna förklara ett svårt problem för någon annan måste du själv förstå vad du pratar om. Genom att sätta egna ord till förklaringen tvingar du din hjärna att bearbeta kunskapen. Och när du gör det så fastnar den!

Thats it.

 

Det allra flesta tycker att det är roligt att lära sig nya saker, att upptäcka och behärska tidigare oanvända förmågor. Inte riktigt lika många tycker att det är roligt att plugga (ni vet den där perioden som föregår bemästrandet). Under mina snart 15 år inom skolan har jag nog aldrig stött på en elev som yttrat orden ”Åh vad jag älskar att plugga”. Vilket inte är konstigt eftersom själva pluggandet är en rätt tråkig process. Men med de rätta knepen går det faktiskt att minska själva ”pluggprocessen” vilket i sig ger mer tid över till andra roliga saker (som TV-spel).

  1. Gör en sak åt gången. Om du tror att du tillhör dem som klarar av att studera, chatta på nätet och lyssna på musik samtidigt har du med största sannolikhet ingen koll på hur det egentligen fungerar. En klar och övervägande majoritet kan inte multitaska. Vilket inte är så konstigt eftersom hjärnan bara kan fokusera på en sak åt gången. Så om syftet är att lära sig fungerar multitasking lika bra som en överkammad flint.
  2. Lär dig av dina misstag. Om det sket sig på det senaste provet för att du valde att skjuta upp pluggandet till sista kvällen (och på så sätt effektivt förhindrade att någon som helst djupinlärning kunde äga rum) kanske du skall undvika att göra samma misstag nästa gång. Alla gör misstag, de som lär sig av dem går vidare och levlar upp.
  3. Det tråkiga kräver mer arbete. Om du är fruktansvärt ointresserad av ett ämne är det bra att känna till att du antagligen måste plugga mer för att det skall fastna. Vi har en tendens att lättare komma ihåg det som är roligt. Använd denna vetskap när du disponerar din pluggtid.
  4. Fokusera på vad du inte kan eller förstår. Lägg inte krut på att lära dig saker som du redan känner till. De flesta människor behöver inte öva på att öppna en dörr. Däremot är det nog inte lika många som kan stå på händerna. Så om du har ett prov som skall mäta just dessa färdigheter kan det vara bra att lägga lite mer tid på handståendet.

Svårare en så behöver det egentligen inta vara att lära sig snabbare. Fortsättning följer!

1412802682383

Genom att studera smart frigör du tid till roligare saker i livet!

 

I mitt eviga korståg att göra svärandet rumsrent har jag funnit ytterligare en studie som påvisar hur förträffligt det är med runda ord. Tydligen hjälper svordomarna även till med att knyta sociala band.

Psykologin bakom detta är egentligen rätt enkel:

  1. Det är inte socialt acceptabelt att svära.
  2. När du svär tar du en risk genom att bryta detta tabu.
  3. Om personen du befinner dig med accepterar denna normbrytning…
  4. …blir resultatet att ni nu delar en ”hemlighet”.
  5. Och hemligheter stärker de sociala banden.
    Thats it.

Givetvis funkar detta bara om det sköts med finess. Att konstant gå runt och säga könsord utan minsta taktkänsla tenderar att urvattna ”hemlighetens” värde. Då blir svordomarna standard och känslan att vara ”utvald” upphör. Personligen har jag omedvetet använt mig av ovanstående metod i större delen av mitt liv som lärare. Det har funkat (även om skolans värdegrund påstår något annat.)

swearing1

Rolemodel

Åksjuka…

Publicerat: 19 augusti, 2016 i Vetenskap
Etiketter:

Så länge som jag kan minnas har jag haft lätt för att bli åksjuk. Varenda längre bussresa är inget annat är ren och skär ångest. Vad händer om jag inte får en plats längst fram? Var kan jag spy om det blir riktigt illa? Hursomhelst har jag äntligen stött på en bra vetenskaplig förklaring till fenomenet åksjuka.

I ärlighetens namn handlar nog förklaringen till varför vissa blir åksjuka när de läser böcker eller tittar i sina mobiler. Tydligen är illamåendet kroppens reaktion på att den tror att den blir förgiftad. Det som sker är att hjärnan får dubbla signaler. Om vi tittar ut på vägen (exempelvis genom att sitta längst fram) förstår hjärnan att vi rör på oss. Vi färdas framåt. När vi samtidigt ger oss i kast med att läsa en bok tror hjärnan att vi är stilla. När signalen för att vi rör oss kolliderar med stilla signalen sker en krasch i informationscentralen. Kroppens logiska tolkning av dessa motsägelsefulla stimulis är att vi har blivit förgiftade. Och vad är det första kroppen gör vid en förgiftning? Japp, dags att snabbt som fanken göra sig av med det farliga genom en spya eller två.

SRF0P01

Tydligen kan även hundar bli åksjuka…