Just nu, någon gång under mitten av 1990-talet vid Bristols universitet, befinner sig forskarduon Heaton och Lewis vid väldigt mycket bajs som de studerar!
Resultatet av deras forskning kommer 1997 att presenteras i tidningen Scandianvian Journal of Gastoenterology och är en sjugradig skala av olika avföringstyper. Skalan är tänkt att hjälpa personalen inom sjukvården att gradera patienternas avföring (för att se hur de mår i magen). Vid slutet av 1990-talet så arbetar en relativt ung Staffan på ett äldreboende och stöter för första gången på Bristolskalan. Han funderar fortfarande hur de gjorde för att komma fram till resultatet.
Kom ihåg att för att ett resultat skall bli vetenskapligt korrekt så krävs det inte bara ett test. Ju fler test desto större vetenskaplig giltighet. Skalan har sju steg. För att komma fram till vilka korvar som skall tillhöra respektive grupp så bör de haft att material på flera hundra. Sen undrar man ju hur snacket gick.
”- Hörru Lewis, kan du komma och titta på den här korven, är det en fyra eller femma?”